Lilla Vilda fick minst sagt en dramatisk ankomst då hon dagen efter att vi hämtat henne blev skrämd av två hundar och försvann. I fyra dagar var hon borta. Ni ska bara veta hur fruktansvärt smärtsamma dessa fyra dygn var. Äta och sova var det inte tal om och man grät som man aldrig gråtit förr. På onsdagen (hon försvann på söndagen) så kom dessutom Josefin upp med Vildas mamma Akla. På torsdagskvällen så hittade vi henne äntligen. För er som vill veta mer om vad som hände så hänvisar jag er till gruppen vi gjorde för Vilda: https://www.facebook.com/groups/210754132430363/?fref=ts. 

 

Att Vilda är hemma igen och att allt fick ett så gott slut.. jag är så tacksam, varje dag, över detta. Hon har väldigt bra aptit, är pigg och glad och gosig. Hon och Nikki har kommit igång och börjat leka för fulla muggar. Dom klickade verkligen hur bra som helst, tjejerna. Det är så himla skönt. Nikki är överlycklig över sin Huskyvän och Vilda verkar tycka att Nikki är en rolig lekkamrat också. Nu i veckan ska tjejerna för första gången få dra tillsammans. Det kommer bli såååå spännande!